Just nu går livet ännu lite långsammare än vanligt.
I måndags var jag ute och red och råkade ut för en olycka när jag ramlade av hästen. Jag har inget minne av händelsen, jag kommer faktiskt inte ens ihåg något från att jag åkte till stallet. Jag var tvungen att fråga vad som hade hänt och vilken häst jag red, allt är liksom bortraderat vilket är lite läskigt.
Det som jag fått återberättat är iallafall att vi hade ridlektion som vanligt på måndagar. Vi var tre som red och jag red Moldi (sötaste Moldi). När lektionen var klar skulle vi rida från ridbanan tillbaka till stallet. En kort bit på max 100 m. Av någon anledning satte då Moldi av i galopp (eller tog några språng? Oklart) och jag var uppenbarligen inte beredd och åkte av på ett olämligt ställe i någon form av stenhög, slog i huvudet (jo jag hade hjälm med mips och allt) och tuppade av.
Sen kom ambulansen och körde mig till Södersjukhuset där de röntgade mig, konstaterade en kraftig hjärnskakning och en blödning mellan hjärnhinnorna (?). Jag har väldigt vaga minnen av måndagskvällen och tisdagen då jag mest sov, blev undersökt och mådde illa men jag var vaken, talbar och ändå rätt så orienterad.
Sedan dess har jag haft extremt jobbig huvudvärk, lite yrsel och rätt så ont i nacken. Huvudvärken varierar lite i intensitet men den är där hela tiden vilket också är ganska uttröttande. Jag orkar inte göra så mycket mer än att vila, promenera och titta (lyssna) lite på tv.
På torsdagen blev jag utskriven från SÖS och skickad till ett rehab i Täby. Det var fruktansvärt. Alltså inte så hemskt egentligen men att bara vara på ett ställe utan att ha något att göra, inte kunna träffa min familj och inte kunna slappna av kändes jättejobbigt. Så på fredagen skrev jag ut mig själv och blev hämtad av Christer som körde hem mig.
Nu är jag alltså hemma, fortfarande fruktansvärd huvudvärk mest hela tiden, men det blir lite bättre om jag distraherar mig och tar en promenad eller viker lite tvätt eller något annat. Jag blir galen av att bara vila och blunda och känna hur det pulserar i skallen.
På måndag ska jag tillbaka till SÖS för en ny röntgen av huvudet. Jag hoppas att värken har börjat avta lite då för det här är otroligt utmattande.
Nu orkar jag inte skriva mer och inte heller ladda upp några bilder men jag tänkte iallafall att jag skulle skriva ner det hela medan jag har det färskt i minne (eller ja, det mesta minns jag ju inte).
Vi hörs