Att tanka energi

Jag har skrivit och skrivit om och raderat det här blogginlägget förton tusen gånger nu men jag låter bara som en gnällig bortskämd medelklasstant så det slutar med att jag inte skriver nånting.

Nu måste jag helt enkelt tvinga mig att skriva bara för att hålla igång tangenterna och ordflödet i hjärnan. Utan att falla i hålet där jag beklagar mig över livet och arbetslivet och bristen på mänsklig interaktion. Ge mig ett team att jobba med! Kollegor att bolla saker med och idéer som kan bli magiska!

Ett riktigt jobb?

Just nu låter det ju på mig själv som om jag önskar mig ett “riktigt” jobb, men det gör jag nog inte. Vis av erfarenhet vet jag att jag skulle tröttna redan efter tre månader och sedan ägna 7 månader med att längta bort men ändå härda ut bland oändliga möten om meningslösheter och ett ständigt hierarkiskt krumbuktande som jag inte behärskar. Efter ett år (eftersom det inte anses riktigt lämpligt att jobba nånstans mindre än ett år) skulle jag säga upp mig och förbanna mig själv över att jag inte fortsatte som egen eftersom jag :

1. Älskar friheten det innebär att kunna börja jobba klockan sex på morgonen istället för att ta pendeln en himla massa timmar i veckan fram och tillbaka med alla andra som också är dömda att resa kollektivt i rusningstrafik.

2. Under det bortkastade år som jag kommer tänka på min tid på [ insert valfri marknadsavdelning ] som har jag också missat ett helt års upparbetad buffert vilket betyder att jag kommer behöva sätta igång mitt företagande från steg 1 igen, jobba som en galning för att ge mig själv andningsutrymme för att vara såååå trött i september att jag tittar åt de fasta jobben som det grönaste gräset i universum.

Uppdrag på saving the world nivå

Nej, så roligt ska vi inte ha det. Dessutom har jag just nu ett superkul uppdrag som faktiskt är på saving the world nivå vilket är så coolt att jag inte förstår det själv nästan. Jag sköter kommunikationen åt ett företag som elektrifierar färjor och fartyg. Som Tesla fast för fartygsbranschen typ, de bygger inte båtarna men de levererar tekniken. Och det uppdraget hade jag garanterat inte haft om jag hade suttit på nån gammal tråkig marknadsavdelning.

Det är bara det att jag just nu är lite trött på att dra runt på allt själv. Jag är lite trött på mig själv helt enkelt. Och jag fattar att det låter schizofrent eftersom jag nyss lämnade ett byråsamarbete för att jag kände mig kvävd och ville vara min egen (eller ja inte bara därför, men det fanns liksom inget utrymme för mig i Unikorn och jag jobbar hellre själv än jobbar själv med andra om ni fattar vad jag menar).

Ni andra som frilansar, hur orkar ni med er själva dag ut och dag in?

Nu ska jag iväg och äta mat och dricka vin med en riktigt energispridare så jag hoppas komma hem mer energisk senare ikväll.

Over and out.